Miljardlöftet från Köpenhamn – utfallet får kritik

I år är det dags för de rikare länderna att leva upp till sitt åtagande från Köpenhamn år 2009 om att årligen mobilisera 100 miljarder US-dollar till klimatfinansiering i utvecklingsländer.

Resultatet kommer inte att kunna utvärderas förrän 2022, men enligt OECD:s beräkningar från förra året ser trenden positiv ut. Uppskattningen är att år 2017 investerade rikare länder 71,2 miljarder årligen i klimatprojekt, att jämföra med  58,6 året före.

Men samtidigt ställer sig flera parter frågande till kvaliteten i den finansiering som räknas in. Gruppen av fattigare länder pekar återkommande på att lejonparten av pengarna främst består av icke-förmånliga lån.

Deras kritik får stöd från biståndsorganisationen Oxfam, som i sin senaste genomgång från förra veckan pekar på att endast 12,5 miljarder utgjordes av bidrag 2017-2018, medan 24 miljarder bestod av icke-förmånliga lån. Totalt är uppskattningen att 80 procent av medlen består av lån.

Frågan är därmed hur mycket av ett smörjmedel klimatfinansieringen är och hur mycket den utgör en stridsfråga som slänger grus i förhandlingsmaskineriet i det globala klimatarbetet? Årets förhandlingar har ställts in, men i samband med att länder nu uppmanas att höja sina utsläppsmål spelar efterlevnaden av finansieringslöftet in som en viktig tillitsfråga, enligt kommentatorer.